Regionfullmäktige
Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå. Här bestäms de viktigaste frågorna i regionen inom de obligatoriska verksamhetsområdena häls- och sjukvård, tandvård och regionalt utvecklingsarbete samt inom de frivilliga områdena kultur, utbildning och turism.
De viktiga frågorna handlar om regionens övergripande mål, hur stor skatten ska vara och hur pengarna ska fördelas mellan regionens olika verksamheter, sjukvård, tandvård, skolor, regional utveckling med mera. Regionens värderingar och förhållningssätt i olika frågor finns bland annat beskrivna i de policyer som fullmäktige beslutar om. Regionfullmäktige fattar också beslut om en regionplan. Regionplanen innehåller strategiska mål och en plan för vad som ska genomföras de kommande tre åren samt en budget för det närmaste året.
Efter ett riksdagsbeslut har regionerna sedan 2019 det regionala utvecklingsansvaret vilket ger varje region bättre möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar.
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen utses av fullmäktige och den leder och samordnar allt arbete inom regionen samt ansvarar för regionens ekonomi. Mellan sammanträdena i fullmäktige leder regionstyrelsen det politiska arbetet.
Nämnder
Regionfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst ansvarsområde. Exempel på nämnder som finns i många regioner är hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd.
Eftersom regionerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt.
Det här gör en nämnd
- Ansvarar för den löpande verksamheten inom regionen.
- Förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
- Genomför beslut som fattas i fullmäktige.
I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av regionens verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. Arbetsuppgifter kan vara att organisera tandvården inom länet eller att fatta beslut om färdtjänst till en enskild person.
Kommunallagen
Kommunallagen styr regionernas och kommunernas verksamhet. Regionerna styrs också av speciallagar som hälso- och sjukvårdslagen.
Det kommunala självstyret
Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Regionerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret regionerna rätt att:
- Fatta självständiga beslut.
- Ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter.
Genom medborgardialog kan politiker tillsammans med medborgare diskutera inriktningar och prioriteringar för regionen. Det sker på många olika sätt men syftar till att lyssna in varandras åsikter och förbereda hållbara politiska beslut. Förutom olika former av medborgardialoger finns så kallade medborgarförslag och folkinitiativ.
Skatten är den största inkomstkällan
Skatten finansierar ungefär 70 procent av regionernas verksamhet. Staten bestämmer vad regionen får ta ut skatt på.
- Varje region bestämmer själv hur stor skatten i länet ska vara och hur pengarna ska fördelas.
- Regioner får också bidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut
- Regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel för sjukhusbesök.
Kontroll, tillsyn och revision
Regionerna har ansvar för den interna kontrollen. Det finns statliga tillsynsmyndigheter som granskar och stödjer regionernas arbete. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är ett exempel på en tillsynsmyndighet som bevakar patienternas säkerhet inom hälso- och sjukvården.
Alla regioner har en egen revision. Revisorerna är ett demokratiskt kontrollorgan som varje år granskar måluppfyllelse, ekonomi och intern kontroll.
Att överklaga om man är missnöjd med vården
Om man är missnöjd med vården eller över hur man har blivit bemött kan man klaga. I första hand ska medborgaren vända sig till den vårdinrättning som man är missnöjd med.