Ett komplett och väl fungerade akutsjukhus är avgörande för möjligheten att leva och bo i vårt län. Det är en utmaning att upprätthålla kompetensen på personalen med de få människor som bor i länet och därför är det av stor betydelse att Region Jämtland Härjedalen har ett gott samarbete med angränsande län samt med närliggande sjukvård i Norge.
Statligt ansvar för sjukhusvården
Alla svenska medborgare och personer som har tillstånd att vistas i Sverige bör ha rätt till vård på lika villkor. Ansvaret för hälso- och sjukvården delas mellan stat, region och kommun.
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar framöver. Orsakerna är flera men den demografiska utvecklingen och välfärdens finansiering är särskilt betydelsefulla.
Befolkningsutvecklingen är central för alla välfärdstjänster och påverkar i hög grad behovet och kräver nya innovationer, både då det handlar om behandling och hur vi kan tillgodose en god tillgänglighet med hög kvalitet.
Det finns stora regionala skillnader gällande kvalitet och köer i vården och därför anser vi att staten ska ha det ekonomiska ansvaret för sjukhusvården. Vart du bor ska inte ha en avgörande betydelse för vilken vård du kan få.
Utökat samarbete
En tidigt upptäckt sjukdom kräver betydligt mindre insatser för att åtgärdas, vilket innebär minskat lidande för patienterna och minskade kostnader, därför behövs samarbete mellan olika professioner inom vården. I detta arbete får primärvården en central roll då de har den närmsta kontakten med patienterna.
Sjukhusvården bör anpassas så att vården ges vid det sjukhus som har förutsättningarna att ge den mest effektiva och patientsäkra vården, även om det kan leda till längre resor för att få vården utförd. Detta kräver ett nära samarbete med närliggande län samt med sjukhusvård i Norge.
Tryggare förlossningsvård
Förlossningsvården ska stärkas när det gäller möjligheterna till kontinuitet, uppföljning och återkoppling. Tiden från när önskan om barn uppstår fram till födsel är speciell, särskilt för förstagångsfödande. Strävan ska vara att ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.
Eftervård och rehabilitering behöver förstärkas. Tiden efter en födelse är en känslig tid där både psykiska och fysiska behov kan uppstå. Brister i uppföljning kan riskera att hälsan utvecklas på ett negativt sätt.
Kortare vårdköer
Patienter ska få vård, inte stå i kö. För att korta vårdköerna måste verksamheten effektiviseras samt den utrustning som finns används under fler av dygnets timmar. Bemanningen behöver förstärkas så att fler vårdplatser kan hållas öppna och köerna kortas.
Personalens tid med patienterna måste öka genom att tid frigörs från administrativa uppgifter. Mer resurser behöver flyttas från administrativa verksamheter till vården för att möta patienternas ökade behov.
Den egna verksamheten måste planera in att ge vård på fler av dygnets timmar än vad som sker idag. Det är en omfattande utveckling att kunna operera även på kvällar och helger men det är en nödvändig utveckling för att patienter ska få vård i tid.
Det privata utförare som finns inom hälso- och sjukvården måste i högre grad nyttjas för att korta vårdköerna. Det kan ske genom upphandling, ökat samarbete och att privata utförare kan nyttja den utrustning som finns på sjukhuset när ordinarie verksamhet inte använder den.